Att hållbarhet innefattar mer än bara miljöaspekter och även en social samt ekonomisk aspekt är numera mer allmänt känt för de flesta aktörerna i samhället. Majoriteten har även en god förståelse för varför man bör verka för en hållbar utveckling ur ett etiskt perspektiv, och vill bidra för den goda sakens skull. Däremot behöver företag även förstå affärsriskerna med att inte beakta och aktivt arbeta med hållbarhetsfrågan, ur ett affärsmässigt perspektiv. Om ert företag inte redan nu är insatt i ESG är det hög tid att engagera sig. Inte bara för lagefterlevnad utan även för att fortsatt vara sina intressenter till lags och för att säkra verksamhetens framtida framgång.
ESG står för Environmental, Social och Governance. Environmental syftar på miljöfrågor som exempelvis klimatkompensation, hållbara finanser, Net Zero och utsläpp policies. Vidare behandlar Social frågor inom socialt ansvar som mångfald, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Medan Governance innebär bolagsstyrning och innefattar bland annat hållbarhetsredovisning, regelverksefterlevnad, due diligence, strategier och transformationer.
ESG utgör indirekt ett ramverk för att bedöma ett företags hållbarhetsprestanda, och kan användas som metodik för att granska hur god organisationens förmåga är att hantera risker relaterade till miljö, sociala faktorer och styrning. ESG är också något som investerare lägger allt större vikt vid, och finansieringsmöjligheterna kommer att begränsas för verksamheter som inte proaktivt arbetar för hållbarhet. I de fall där företagets verksamhet är kopplat till risker avseende miljö, socialt ansvar eller bolagsstyrning, och inte upprättar handlingsplan för att motverka dessa, är högre avkastningskrav från investerare eller ökade räntor på lånat kapital att vänta.
CSRD, ett kommande direktiv från EU, ställer betydligt högre krav på organisationers arbete med ESG, då det kräver mer data och kvalitativ information än någonsin tidigare. Likväl gör sig krav på hållbarhet från såväl kunder, medarbetare och leverantörer allt mer påminda. Slutligen resulterar detta i stora utmaningar för företag som tidigare inte tagit ESG på allvar, och för de som fortsatt ignorerar hållbarhetsfrågan är ödesdigra konsekvenser att vänta. Områdena kopplat till ESG har redan gett upphov till strandade tillgångar och affärsmodeller som fallerar. ESG är därmed inte bara en fråga för hållbarhetschefen, utan hela ledningsgruppen tillsammans med VD.
Det är viktigt att beskriva hur man minskar sin verksamhets risker och vilka åtgärder man vidtar för att styra verksamheten i riktning mot en mer hållbar resursanvändning. Alla företag bör därför genomföra en riskanalys kopplat till ESG, för att identifiera dem möjliga riskerna som finns inom respektive område, och vad konsekvenserna blir för företagets verksamhet om de ej uppfyller kraven. Vidare är en väsentlighetsanalys att rekommendera, för att åskådliggöra vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga att arbeta med för organisationen (detta är även ett krav för hållbarhetsredovisning enligt GRI). En GAP-analys kan användas som ett instrument för att analysera och förstå hur organisationens situation ser ut idag och vad som brister i det nuvarande arbetet med ESG för att hantera identifierade risker och nå framtida mål. Målet med GAP-analysen är alltså att identifiera hur gapet ser ut mellan den nuvarande verksamheten och den optimala.
HandelsConsulting bidrar med den senaste kunskapen från Handelshögskolan till Sveriges näringsliv. Vi har genom åren bistått företag och organisationer med insikter om hur företag bör arbeta strategiskt för att minimera risker, och har erfarenhet av att utveckla affärsplaner samt att genomföra konkurrentanalyser. Ta en titt på vårt tjänsteerbjudande för att se hur vi kan hjälpa ert företag eller organisation.
