Intervju med Knut Fahlén
Expert inom Beyond Budgeting
I en tid där förändring är det enda konstanta, börjar allt fler ifrågasätta ett av företagsvärldens mest använda styrverktyg – budgeten. Men hur kan vi leda och styra organisationer bortom det traditionella? Svaret kan ligga i Beyond Budgeting.
Vi pratade med Knut Fahlén, expert inom området, för att förstå hur dynamiska styrmodeller kan förändra sättet vi leder och planerar i företag.
Vad är Beyond Budgeting?
Beyond Budgeting handlar om att se bortom den traditionella, statiska budgeteringsmodellen och istället omfamna en mer flexibel, dynamisk och anpassningsbar metod för styrning och ledning. Knut Fahlén förklarar:
”En missuppfattning som många har är att man inte har någon plan om hur man ska organisera sin verksamhet utan den traditionella budgeten, vilket är felaktigt. […] Beyond Budgeting handlar om att se bortom den traditionella siffrexercisen som budgetering har blivit. Där chefer ägnar alldeles för stor tid av året på att planera för någon framtid som man inte har någon aning om.”
Fördelar och utmaningar med Beyond Budgeting
En av de främsta fördelarna med Beyond Budgeting är att medarbetare och chefer får utrymme att fokusera på det som verkligen skapar värde, istället för att fastna i detaljerade och ibland irrelevanta mål.
Fördelar:
► Flexibilitet: Möjlighet till snabb anpassning till förändringar i marknaden eller verksamhetens behov.
► Ökad effektivitet: Resurser utnyttjas mer optimalt.
► Friare ledarskap: Ökad fokus på långsiktiga, värdeskapande mål istället för detaljerade budgetmål.
Men som Knut påpekar, kommer denna förändring inte utan utmaningar:
”En utmaning som jag ser är förändringsviljan. […] Många är vana vid en struktur där det finns en tydlig plan och där man kan kontrollera varje kostnad. […] Att släppa den kontrollen och tänka mer dynamiskt är svårt för många. Men när osäkerheten i omvärlden är det normala, måste man omfamna det. Då måste man tänka att det är bättre att vara ungefär rätt än att vara exakt fel.”
Praktiska exempel
Enligt Knut använder många framstående företag redan principer från Beyond Budgeting, även om de inte alltid kallar det just så.
”Många organisationer använder sig av rullande prognoser och relativa nyckeltal som ständigt uppdateras och justeras utifrån verkligheten. Organisationer tenderar även att vara mer approximativa när det gäller fasta kostnader som löner och lokaler, medan man har mycket större flexibilitet kring de rörliga kostnaderna.”
För företag som är vana vid den traditionella budgeteringsmetoden är ett ytterligare sätt att börja med små, iterativa steg, till exempel att arbeta med rullande prognoser snarare än att låsa sig vid årliga mål.
Slopa kalendern?
Slopa den statiska årsplaneringen och tänk bort kalendern. Den traditionella planeringen som följer kalenderåret är inte alltid relevant för alla typer av verksamheter. Företag kan istället, med hjälp av rullande planering, följa trender för olika perioder och arbeta med benchmarking på olika sätt, till exempel mellan november-februari, mars-juni eller juli-oktober. På så sätt blir datumet 31/12 inte längre relevant som planeringshorisont.
Det innebär att man i praktiken “dödar kalendern” och istället utgår från verksamhetens rytm och planeringshorisont. Knut menar att detta är ett mer logiskt sätt att tänka på, eftersom olika verksamheter har olika planeringshorisonter. Till exempel:
► Skolan följer ett läsår från augusti till juni.
► Sjukvården opererar året runt, dygnet runt.
► Snöröjning i Sverige behövs under vintermånaderna, från november till mars, men vi vet inte exakt när eller hur omfattande behoven är.
Redovisning och bokföring ska såklart fortfarande vara exakt, men när det gäller styrningen av verksamheten behöver man inte alltid vara låst med årsvisa mål. Styrelser och ägare kan fortfarande arbeta med årsplaner på en övergripande nivå, medan organisationen kan anpassa sin styrmodell till sin rytm och införa en mer cyklisk eller säsongsbunden planering.
Ny teknik som drivkraft för dynamisk styrning
En annan aspekt av Beyond Budgeting som Knut tycker är viktig är hur ny teknik – som AI, automatisering och tillgång till realtidsdata – kan påverka företags styrning. Han tror att spridningen av dessa teknologier kan ge företag en enorm fördel samt “tvinga” fram en mer dynamisk styrning.
”I stället för att jämföra verkligheten med en föråldrad plan, bör vi jämföra verkligheten med verkligheten.”
Med hjälp av realtidsdata kan företag undvika de problem som traditionell budgetering skapar, där stora delar av planen snabbt blir irrelevant. Knut ser en särskild fördel i hur skandinaviska företag historiskt har varit bra på att anpassa sig till förändringar, vilket gör oss bättre rustade att möta de krav som kommer med digitalisering och automatisering.
Anpassning för verksamheten
Själv föredrar Knut termen dynamisk styrning över Beyond Budgeting, eftersom det ofta missförstås som en strikt metodologi. Styrmodeller är något vi själva har utvecklat – de är inte en naturlag. Han menar att styrmodeller inte har en universell lösning, utan måste anpassas efter varje företags unika behov och affärslogik.
”Man behöver förstå vad som driver verksamheten – om vi är en gruva, en bilfabrik eller en tjänsteleverantör och skapa en styrmodell som passar den egna verksamheten, oavsett om det gäller planering, drift eller likviditet. […] Det handlar mer om att i någon slags darwinistisk förhållningssätt säga att det är den som är bäst för att anpassa sig som överlever.”
Läs mer om våra tjänster här: https://handelsconsulting.se/tjanster/
Författare:
Jana Stratevska – vVD HandelsConsulting
jana.stratevska@handelsconsulting.se
Utforska vidare för mer insikter nyheter referenser
Tre saker Gymshark, Klarna och Spotify gör som inte traditionella bolag vågar
Tre principer bakom bolagen som skriver om spelreglerna Axfood möter Matsmart. Apoteket möter Apotea. Svenska banker möter Klarna och nu Lunar. En etablerad aktör med
Hållbarhetsanalys enligt GHG-protokollet för Sävjo
HandelsConsulting genomförde en komplett GHG‑inventering för Sävjo Plastic AB med fokus på scope 1 och 2‑utsläpp enligt GHG‑protokollet. Syftet var att ge företaget en tydlig och tillförlitlig bild av sina direkta och indirekta utsläpp, då detta tidigare saknades och konkurrenterna redan rapporterade enligt samma standard. Projektet resulterade i en replikerbar beräkningsmodell, tydliga rekommendationer och en förbättrad grund för Sävjo Plastics fortsatta hållbarhetsarbete.
Kundkartläggning för Swepac AB
Swepac AB är ett svenskt företag som utvecklar och tillverkar maskiner för mark- och betongbearbetning och som ville stärka sin närvaro på den europeiska marknaden. För att kunna expandera behövde bolaget en tydligare bild av vilka återförsäljare som finns i utvalda länder och vilka som är mest relevanta att samarbeta med. För att möta detta genomförde HandelsConsulting en kundkartläggning baserad på omfattande desk research samt intervjuer med potentiella återförsäljare i Finland, Estland, Litauen, Tjeckien, Slovakien och Ungern. Resultatet blev en detaljerad rapport som identifierade 94 relevanta återförsäljare samt gav konkreta rekommendationer kring vilka aktörer Swepac AB bör kontakta för att öka sin export och etablera sig starkare på den europeiska marknaden.
Så omformar AI och strategisk kapitalallokering Private Equity 2026
I en tid där kapitalkostnaden stiger, konkurrensen hårdnar och AI förändrar spelreglerna, står Private Equity‑aktörer inför en avgörande fråga: kommer värdeskapande i 2026 handla om
Från kaos till konkurrensfördel: Kan risk bli er starkaste tillgång 2026?
I en tid där säkerhet blivit illusion och förändring konstant, står organisationer inför en avgörande fråga: Är risk något som ska undvikas, eller något som
Marknadsundersökning för System Verification
System Verification är ett QA-konsultbolag med fokus på att förbättra kvalitet och säkerhet i mjukvarusystem. För att expandera inom energibranschen behövde företaget en tydlig bild av vilka aktörer som är mest relevanta och vilka IT-relaterade utmaningar dessa står inför. Tillsammans med HandelsConsulting genomfördes en marknadsundersökning med desk research och kvalitativa intervjuer, vilket gav insikter om branschens behov, trender och regelverk. Analysen har gett System Verification ett starkt underlag för att prioritera rätt kunder och möta marknadens ökade krav på digitalisering och kvalitetssäkring.
