Sverige noterade flest bolag – men var noteringarna verkligen en finansieringskälla?

Under första halvåret av 2026 genomfördes 24 börsintroduktioner och direktnoteringar i Norden. Sverige stod för tio av dem, flest i regionen. Men den höga aktiviteten speglades inte fullt ut i kapitalanskaffningen: fem av de svenska transaktionerna genererade ingen emissionslikvid och tre bolag stod för knappt 87% av den svenska volymen.

Fem av tio svenska noteringar genererade ingen emissionslikvid alls, samtidigt som tre större transaktioner stod för merparten av det kapital som restes. Aktiviteten på börsen var alltså hög, men det betyder inte nödvändigtvis att svenska företag tog in mer kapital. Det illustrerar en viktig skillnad. En aktiv noteringsmarknad är inte alltid detsamma som en marknad där företag finansierar sin tillväxt genom börsen.

---

Fler noteringar - men kapitalet är fortsatt koncentrerat

PwC:s Nordic IPO Watch visar att 24 börsintroduktioner och direktnoteringar genomfördes i Norden under första halvåret av 2026. Det är en tydlig ökning jämfört med motsvarande period 2025, då 16 transaktioner genomfördes, men i nivå med andra halvåret 2025 som uppgick till 23 stycken.

Sverige stod för tio noteringar, följt av Norge med sju, Finland med fyra och Danmark med tre. Island hade ingen ny notering under perioden.

Sett till antalet transaktioner var Sverige alltså den mest aktiva marknaden. Däremot säger antalet noteringar relativt lite om hur mycket kapital som faktiskt tillfördes företagen. För att förstå marknadens utveckling behöver man också titta på emissionslikviden.

---

Tre noteringar stod för nästan hela den svenska kapitalvolymen

Av Nordens 24 noteringar genererade 19 någon form av emissionslikvid. Det sammanlagda beloppet uppgick till cirka 1 764 MEUR. Norge stod för den största kapitalvolymen med 620 MEUR, följt av Danmark med 531 MEUR, Sverige med 437 MEUR och Finland med 176 MEUR.

Den svenska siffran ger dock inte hela bilden.

Av Sveriges tio noteringar var det endast fem som genererade emissionslikvid. Dessutom var kapitalanskaffningen kraftigt koncentrerad till tre större transaktioner på reglerad marknad, dessa transaktioner var följande:

• Silex Microsystems – 184,0 MEUR
• Tången Industrikapital – 109,1 MEUR
• Nordtech Group – 88,4 MEUR

Tillsammans stod dessa tre bolag för 381,5 MEUR, motsvarande knappt 87% av den svenska emissionslikviden. De övriga sju noteringarna stod tillsammans för omkring 55 MEUR, samtidigt som fem av dem inte tog in något kapital alls. Det innebär att Sverige ledde Norden i antal noteringar, men inte i hur mycket kapital som faktiskt restes, dessutom var Sverige det enda nordiska landet där noteringar genomfördes utan emissionslikvid.

---

437 MEUR säger inte hela historien

Vid första anblick kan det se ut som att svenska bolag tog in 437 MEUR i nytt kapital under perioden. Men PwC:s metodbeskrivning visar att begreppet proceeds är bredare än vad många förknippar med emissionslikvid. 

Förutom kapital från nyemissioner inkluderar rapporten även försäljning av befintliga aktier, övertilldelningsoptioner och riktade emissioner som genomförs i samband med noteringen. En del av det redovisade beloppet kan därför ha gått till befintliga aktieägare snarare än till bolagen själva. Rapporten redovisar däremot inte hur fördelningen ser ut för de svenska transaktionerna. Det går därför inte att avgöra hur stor del av de 437 MEUR som faktiskt stärkte bolagens balansräkningar. Den faktiska kapitalanskaffningen till svenska företag kan därmed ha varit lägre än totalsiffran antyder.

Det är en viktig skillnad. När emissionslikvid används som ett mått på hur mycket kapital företag har tagit in behöver man också förstå vad siffran faktiskt innehåller.

---

De största affärerna genomförs fortfarande på reglerad marknad

Skillnaden mellan de reglerade marknaderna och de mindre tillväxtmarknaderna är också tydlig. Av de 24 nordiska noteringarna genomfördes tio på reglerad marknad och samtliga tog in kapital. Tillsammans genererade de 1 266 MEUR. På SME Growth Markets och MTF:er genomfördes fjorton noteringar. Endast nio av dem tog in kapital och den sammanlagda emissionslikviden uppgick till 498 MEUR.

I genomsnitt reste en notering på reglerad marknad mer än dubbelt så mycket kapital som en notering på en mindre marknadsplats. Samtidigt genomfördes mer än var tredje notering på SME-marknaderna utan någon emissionslikvid över huvud taget.

För Sveriges del blir sambandet särskilt tydligt. Sju av landets tio noteringar genomfördes på SME Growth Markets eller MTF:er, vilket till stor del förklarar varför Sverige toppade antalet noteringar men inte kapitalanskaffningen.

---

Börsen är inte längre den självklara finansieringskällan

PwC bedömer att private equity-ägda bolag, avknoppningar och listbyten kommer att fortsätta driva aktiviteten på den nordiska noteringsmarknaden under resten av året. Gemensamt för flera av dessa transaktioner är att syftet inte i första hand är att tillföra nytt kapital till verksamheten. Ett private equity-ägt bolag har ofta redan finansierat sin tillväxt privat, en avknoppning har historiskt finansierats inom en koncern och ett listbyte innebär i praktiken att handeln flyttas till en annan marknadsplats.

Det betyder inte att svenska företag investerar mindre. Snarare pekar utvecklingen på att finansieringen i allt större utsträckning sker utanför börsen. McKinsey Global Institute placerar exempelvis Sverige bland de länder där nettoinvesteringstakten under 2025 låg över det historiska genomsnittet, samtidigt som Europa fortfarande bedöms ha ett betydande investeringsgap mot USA på 700 miljarder USD. Frågan är därför inte om kapital finns tillgängligt, utan genom vilka kanaler det når företagen.

Enligt Riksbanken finansieras mindre och medelstora företag fortfarande främst genom banklån, medan större bolag i högre grad använder obligationsmarknaden. Parallellt har private equity blivit en allt viktigare kapitalgivare. SVCA uppskattar att riskkapitalaktörer investerat omkring 783 miljarder kronor i svenska bolag sedan 2007, vilket illustrerar att en betydande del av kapitalförsörjningen idag sker utanför den publika aktiemarknaden.

Sammantaget pekar utvecklingen mot att börsnoteringen i allt högre grad fungerar som ett steg i ett bolags ägarresa, snarare än den primära källan till tillväxtkapital. För många företag har den största delen av kapitalet redan tillförts genom banker, riskkapital eller andra privata investerare innan noteringen genomförs.

---

Kapital kostar olika mycket - beroende på hur marknaden bedömer risken

När kapitalet inte tas in på en publik marknad avgörs villkoren i stället genom förhandling med banker, riskkapitalbolag eller andra investerare. För mindre bolag innebär det ofta ett högre avkastningskrav.

PwC:s Riskpremiestudie 2026 visar att bolag med ett börsvärde på upp till 100 MSEK tilldelas ett genomsnittligt storleksrelaterat risktillägg på 4,6%, vilket är 3,7 procentenheter högre än för bolag med ett börsvärde på 5 000 MSEK.

Storleken i sig går inte att förändra inför en kapitalrunda. Däremot går det att påverka hur marknaden uppfattar bolagets risk. Ett företag som kan presentera en tydlig marknadsposition, dokumenterad tillväxtpotential och väl underbyggda investeringsplaner står ofta starkare i dialogen med investerare än ett bolag som enbart presenterar finansiella mål.

---

Tre frågor att ställa inför nästa kapitalanskaffning

Siffrorna från PwC visar att en börsnotering inte automatiskt innebär att ett företag tar in nytt kapital. Därför behöver företag först vara tydliga med vilket problem finansieringen faktiskt ska lösa.

Inför en kapitalanskaffning eller ägarförändring är tre frågor särskilt relevanta:

1. Behöver bolaget nytt kapital för att finansiera tillväxt, eller handlar processen främst om att skapa likviditet för befintliga ägare?
2. Vilka risker ser investeraren eller långivaren, och hur påverkar de avkastningskravet?
3. Kan bolaget tydligt visa hur tidigare investeringar har använts och vilket värde de har skapat?

Bolag som kan besvara de frågorna med konkreta fakta går in i en finansieringsprocess med betydligt bättre förutsättningar. Det förändrar inte marknadens riskbedömning över en natt, men det kan påverka hur investerare värderar bolaget och vilka villkor som erbjuds.

Författare:

Despo Grewe, vVD - HandelsConsulting

despo.grewe@handelsconsulting.se