Totalförsvaret återuppbyggs – en av de största förändringarna i svensk ekonomi på 30 år. Vad betyder det för ditt bolag?

Maj 7, 2026 11 – 16 minuter

I år lägger Sverige mer pengar på försvarsupprustning än på hela sin skola, högskola och forskning sammantaget.

Läs den meningen en gång till.

Det är inte en politisk kommentar eller en åsikt utan siffrorna ur statsbudgeten för 2026. Och de flesta som driver eller leder ett bolag i Sverige har inte hunnit förstå vad det innebär för dem.”

Den här artikeln är inte ett försvar för försvarsindustrin. Den är en genomgång av vad som faktiskt håller på att hända i den svenska ekonomin, och varför det redan påverkar ditt bolag, oavsett vad du säljer.

---

Från bottennivå till historisk expansion

För att förstå vad som händer behöver man se bakgrunden. Sedan 1950-talet föll de svenska försvarsanslagen nästan oavbrutet som andel av BNP. År 2014 nådde de sin lägsta nivå på modern tid: 1,1 procent av BNP – ungefär 40 miljarder kronor. Det var samma år som Ryssland annekterade Krim.

Sedan dess har kurvan vänt kraftigt. Anslagen uppgick till 138 miljarder kronor 2025, och för 2026 beräknas de nå 175 miljarder. Som andel av BNP är Sverige på väg mot 3–3,5 procent – nivåer som inte setts sedan kalla krigets dagar. I Europa är bilden densamma. Europeiska Nato-länder har enats om ett nytt mål på 3,5 procent av BNP, vilket innebär att kontinentens samlade försvarsutgifter kan nå 800 miljarder euro i slutet av decenniet vilket är en ökning med 300 miljarder från dagens nivåer.

För att sätta 175 miljarder i perspektiv: Sveriges samlade statliga budget för utbildning och universitetsforskning 2026 – alltså skola, gymnasium, högskola och forskning sammantaget, uppgår till 107 miljarder kronor. Försvarsanslagen är 64 procent högre än denna budget. Det är inte marginalförändringar. Det är ett paradigmskifte i hur resurser allokeras i den svenska och europeiska ekonomin.

---

Försvarets materielverk (FMV) – statens inköpsorganisation för försvarsmateriel – omsätter idag cirka 49 miljarder kronor per år och har planerade leveranser på 475 miljarder kronor under de närmaste tio åren. Under 2024 lade FMV materielbeställningar till ett värde av 67,7 miljarder kronor, och under 2025 levererades materiel till ett värde av 18 miljarder, upp från 11,5 miljarder 2024.

Det skapar efterfrågan. Men här är den del de flesta missar och som förändrar hela bilden.

FMV:s leveransindex för 2025 är 53 av 100 möjliga. Det innebär att nästan hälften av alla planerade materielleveranser till Försvarsmakten försenas. Staten pumpar in historiska belopp. Men pengarna kan inte omvandlas till leveranser snabbt nog, eftersom industrins produktionskapacitet inte hinner med.

Det är ett djupt paradoxalt läge: aldrig har det funnits mer pengar i systemet – och aldrig har flaskhalsen i leveranskedjan varit tydligare. För ett SME-bolag som vill positionera sig som leverantör är detta både en varning och en möjlighet. En varning för att tro att det är enkelt att ta sig in. En möjlighet för de bolag som faktiskt kan leverera med rätt kvalitet och i tid – för konkurrensen om det är just nu lägre än man tror.

---

Totalförsvar är inte Försvarsmaktens projekt – det är ditt

Det är här de flesta SME-bolag missar en avgörande poäng.

Det svenska totalförsvaret består av två delar: det militära försvaret och det civila försvaret. Det civila försvaret – med en satsning på 37,5 miljarder kronor fram till 2030, beslutad i oktober 2024 – är direkt beroende av privata företag. Energi, transporter, livsmedel, logistik, IT-infrastruktur, bygg och service: det som håller samhället igång drivs till stor del av privata aktörer.

Energi- och näringsminister Ebba Busch formulerade det i direktiv till Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap 2024:

”Många av de viktigaste samhällsfunktionerna, till exempel produktion och transport av nödvändiga varor och tjänster, drivs i stor utsträckning av privata aktörer.”

MSB är lika tydliga:

”Företag har en viktig roll i totalförsvaret och i arbetet med försörjningsberedskap.”

Och det gäller inte bara stora industriföretag – det gäller, som MSB skriver, ”också mindre leverantörer av specialiserade komponenter eller tjänster.”

---

Tre konkreta sätt som ditt bolag redan berörs

1. NIS2 och cybersäkerhetslagen – sedan 15 januari 2026 gäller nya krav

Den 15 januari 2026 trädde Sveriges cybersäkerhetslag i kraft, som implementerar EU:s NIS2-direktiv. Lagen gäller som huvudregel för företag med minst 50 anställda eller mer än 10 miljoner euro i omsättning – men kan även träffa mindre bolag som bedöms som samhällskritiska. Den berör 18 sektorer: energi, transport, livsmedel, tillverkning, digital infrastruktur och mer.

Vad krävs konkret? Riskanalyser, incidentplaner, rapportering av allvarliga incidenter inom 24 timmar, samt – och det är den del de flesta missar – krav på leverantörer och underleverantörer. Om din kund omfattas av lagen ställer de krav på dig. Du kan alltså beröras av NIS2 utan att själv formellt falla under den.

Sanktionerna är kännbara: upp till 2 procent av global årsomsättning, eller 10 miljoner euro.

2.CER-direktivet – motståndskraft som krav, inte frivillighet

Parallellt med NIS2 implementeras EU:s CER-direktiv (Critical Entities Resilience), som syftar till att skydda samhällsviktig verksamhet från störningar av alla slag. Direktivet ställer krav på identifiering av samhällsviktig verksamhet hos både offentliga och privata aktörer – och kräver att berörda företag genomför riskanalyser och vidtar åtgärder för att stärka sin motståndskraft.

Implementeringen pågår nu och berör bolag i precis de sektorer där de flesta svenska SME-bolag verkar.

3. Upphandlingslogiken förändras – beredskap börjar väga tyngre

Det finns ett historiskt begrepp i det svenska totalförsvaret: K-företag, eller kris- och krigsviktiga företag. Systemet demonterades på 1990-talet. Nu håller något liknande på att byggas upp igen, men i modernare form. Statens utredning om näringslivets försörjningsberedskap (SOU 2025:68) föreslår nya samverkansformer – ”avtalad försörjning” och ”kravställd försörjning” – som innebär att staten systematiskt kommer att vilja knyta privata bolag till sig inför kriser och höjd beredskap.

Det handlar inte om att bolag ska bli militära aktörer. Det handlar om att den offentliga upphandlingen framöver i allt högre grad kommer att välja leverantörer med dokumenterad resiliens, kontinuitetsplaner och beredskapsförmåga. Bolag som redan har det på plats vinner kontrakt. Bolag som inte har det riskerar att sållas bort.

---

Kompetensbristen: det som sällan nämns

En effekt av försvarsupprustningen som är underanalyserad i den publika debatten: kompetenskonkurrensen.

Försvarsmakten, FMV, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut och försvarsindustrin rekryterar nu kraftigt och parallellt. Efterfrågad kompetens inom IT-säkerhet, logistik, projektledning, systemintegration och analys är samma kompetens som vanliga SME-bolag söker. McKinseys analys av det europeiska försvarslandskapet identifierar talangförsörjningen som en av de fyra viktigaste strategiska frågorna för sektorn – på samma nivå som kapital och industrikapacitet.

Det ger ett konkret råd: ta personalfrågan på allvar i er strategiska planering. De som etablerar sig som attraktiva arbetsgivare och partners i det totalförsvarsnätverk som byggs upp nu – via samarbeten, beredskapskompetens och synlighet i rätt sammanhang – kommer ha lättare att rekrytera och behålla rätt människor.

---

En marknad i förändring: vad SME-bolag behöver räkna på

Försvarsupprustningen öppnar inte bara dörrar. Den ställer också krav som kan vara svåra för ett litet bolag att navigera. Det är viktigt att vara nyanserad här.

Offentlig upphandling inom försvaret är komplex, kravtung och tar lång tid – FMV:s processer för kravställning och upphandling är designade för tekniska system, inte för snabb affär. Det är inte en kanal för alla. Att tro att man plötsligt säljer direkt till Försvarsmakten är i de flesta fall orealistiskt för ett SME.

Men det är inte det som är möjligheten för de flesta bolag. Möjligheten är bredare:

• Underleverantörskedjor. McKinsey identifierar leverantörskedjans Tier 2 och Tier 3 – specialiserade komponenttillverkare och tjänsteleverantörer – som den segment där konsolideringstrycket är störst och behovet av välpositionerade leverantörer akut. Det är här svenska SME-bolag kan ta plats, om de förstår vilka krav som ställs.

• Civil beredskapsmarknad. Energibolag, transportbolag, kommuner och regioner behöver nu riskanalyser, kontinuitetsplaner, säkerhetsrevisioner och organisatorisk omställning. Det är en stark och växande marknad för konsulttjänster.

• Positionering och kommunikation. Bolag som tidigt kommunicerar sin roll i försörjningskedjan, sin beredskapsförmåga och sina cybersäkerhetslösningar har ett strategiskt försprång – både i upphandlingar och i kundrelationer.

---

De frågor ledningsgruppen behöver ställa sig

Utifrån de förändringar som nu är i gång finns fyra frågor som är värda att ta till nästa ledningsgruppsmöte:

---

Slutsatsen

Försvarsupprustningen är inte ett nischfenomen för en handfull storbolag. Det är ett strukturellt skifte i hur den svenska ekonomin organiseras, hur offentliga kontrakt tilldelas och vilka kompetenskrav som ställs på marknaden.

Det farligaste ett SME-bolag kan göra just nu är ingenting.

Inte för att hotet är överhängande. Utan för att de bolag som agerar nu – kartlägger sin roll, säkrar sin leveranskedja, positionerar sig i rätt nätverk – bygger ett försprång som om tre år är nästan omöjligt att ta igen. Beredskapspositionering tar tid. Upphandlingsrelationer tar tid. Kompetensuppbyggnad tar tid

Författare:

Josefin Nilsson, Marknadsansvarig – HandelsConsulting

josefin.nilsson@handelsconsulting.se